Borderline personlighetsstörning yttrar sig på olika sätt. Den som fått sjukdomen känner sig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Psykoterapi och medicinering används för att förhindra återfall. Om du misstänker borderline bör du kontakta din vårdcentral eller öppenpsykiatrin.
Två procent av befolkningen befinner sig i ett gränsland mellan lättare och svårare psykiska besvär. Det kallas borderline personlighetsstörning eller emotionell instabilitet.
Tillståndet är knepigt att förklara och behandla. Dubbelt så många kvinnor som män sägs ha borderline. Ungefär var tionde som drabbas dör i förtid, oftast genom självmord.
Både arv och miljö påverkar att du ska hamna i gränstillståndet. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra dig sårbar för negativa faktorer i din omgivning.
Om du dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, kan borderlinestörningen utlösas.
Borderline är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Personlighetsstörningen kan också förändras och försvinna med tiden.
Symtom
Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.
Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.
Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.
I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.
I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.
Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.
Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.
Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.
Behandling
Om du lider av borderline har du svårt att upprätthålla en terapeutisk kontakt. Borderline-patienter vill ofta gärna idealisera terapeuten, blir lätt frustrerade och reagerar överdrivet kraftigt på besvikelser.
psykoterapi
Psykoterapi kan ändå fungera men då måste den vara skräddarsydd för din typ av problem. Terapeuten måste vara skicklig och kombinera olika metoder för att uppnå bästa resultat.
för min egen del så har jag träffat mellan 10-15 olika terapeuter sen jag var 13 år, när jag fick min diagnos tills jag var 15- 16 år sen tappade jag tron på dom och sket i det... borderline är inget tillstånd man ständigt lever i utan som kommer och går.. nu har jag klarat mej bra dom senaste åren.. men fick återfall sen ett halvår tillbaka.
´som sagt borderline lever jag inte med varje dag utan det kommer i mellanåt när man minst annar det.
fler som läser detta som har det får gärna maila och prata om det skulle varit kul och prata om detta med andra som har det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar