man ska kanske inte kämpa emot sitt öde...

så känner jag.. just idag har jag tänkt en del.... verkligen mycket..

det är inte bra att tänka... säger dom... men jag har mycket tid för att tänka nu.... så vad gör hjärnan då? jo tänker.

vem är jag? vad vill jag med livet? ska jag gå ner mer i vikt? vem är mina vänner? vad gör jag om 10 år ? lever jag om tio år?

jag har sett mitt liv i film... där jag lever som jag kanske borde? smutsigt och skamset.

ensam .... och dör i en extrem överdos... för livet gav mej inte mycket mer än problem...

varför varför varför??? får jag inte vara lycklig!!!??? vaaaaaaaaaaaaaaaaaa????

vad är det som jag gjort eller inte gjort som är så hemskt?? så fort jag känner mej lycklig kommer allt och slår mig i nacken som en extrem surf våg. jag dränks... sakta men effektivt.

jag åker längre och längre ner... det börjar bli svart... svart svart...nattsvart blindsvart...

det är bara jag i vågen ensam som jag förtjänar, mina lungor fylls med salt vatten svart vatten....

känslan att jag kvävs blir på riktigt!

snälla låt mig vara ifred.... vad vill ni?? låt mej leva !!!! låt mig vara lite lycklig det förtjänar dom flesta!

jag känner hur det tunger ner mej... mer och mer... snart e ryggen full... jag orkar inte bära hur mycket som helst. var blir min nästa stoppplats??

var ska jag få ro? var ska mina rötter knytas..... kanske dom är menade att inte knytas.. att bara få lida... lida och lida tills benen i kroppen känner smärtan och viker sig som ett läst brev.


nu ska jag ut och gå med min cola... klockan är precis nu 00:00

hoppas det e fullmåne så jag kan ha lite skoj.